BloggProffs

Nekrolog inför 100-årsjubileet av SP Statens Provningsanstalt 1920-2020

WORKING PAPER

Efter hand kommer denna blogg att överföras till Sagittarius006.n.nu

 

#METOO: DENNA BLOGG HAR KARAKTÄREN AV NYCKELROMAN

#METOO: Om du är anställd vid SP så är ”ARSE COVERING” av största vikt Även om du inte begår något fel löper du ändå risken att få skulden för vad diverse inkompetenta chefer hittar på om något uppdrag misslyckas. Då behöver du dina email, kopior på viktiga handlingar, anteckningar från möten, telefonsamtal o.dyl.

#METOO: Vi män som älskar våra hustrur, döttrar, systrar, mödrar ev älskarinnor är med er i kampen mot alla orättvisor i könskriget.

FÖRORD
Denna blogg är fylld med hat och nedsättande omdömen om SP Statens Provningsanstalt. Och man kan undra varför. Orsakerna är ett flertal. Under mina år vid SP 1976-2000 var fyllda av trakasserier från den interna milisen (Nomenklaturan) vilket störde min uppdragsverksamhet och FoU-verksamhet. Och det var syftet med trakasserierna. Min uppdragsverksamhet vid enheten för Materialteknik och senare Energiteknik hotade existensen för laboratoriet för Materialteknik till den milda grad att Verksledningen och Nomenklaturan helt enkelt ville få bort mig. Annars hotades existensen av labben för Materialteknik inklusive 5-10 doktorer. Dessa nya ”doktorer” var examinerade enligt ”det nya systemet” från 1970-talet för devalverade flatliners som uppfyllde gamla krav för licentiatexamen (gammal fil.lic = ny doktor). Jag själv var fil.lic i oorganisk och fysikalisk kemi från Umeå Universitet och hade kunnat disputera 1977. Jag vill inte skylla på min rödhåriga fru eller min underbara lilla dotter men där fanns en konflikt – var SP-Borås någonting att satsa på egentligen?? Magnus Matell (presumtiv Generaldirektör) sade att en doktorsexamen skulle ge 1.000 kr mer per månad. Tyvärr blev Magnus utmanövrerad av Claes Bankvall och Jan-Olov Johansson med oärliga metoder.

I botten fanns också ett förakt för akademiker som utbildats norr om Dalälven. KTH Stockholm, Uppsala, Lund, Chalmers m.fl hade etablerade rykten som suveräna akademiker. Att denna uppfattning är galen framgår av SP-LEAK 0-5 m.fl.

En annan orsak som har förpestat min tillvaro vid SP-Borås 1976-2000 är den latenta fascism som präglat Verksledningen och dess hantlangare – Nomenklaturan. Egentligen tycker jag att det är skrämmande att ett statligt AB inte inser att deras verksamhet är präglad av rasbiologi, fascism, inkompetens, antisemitism (tror jag) mm.

Jag är född i Bergslagen i en tjänstemannafamilj i Riddarhyttan och har sedan 11-årsåldern varje sommar haft jobb några sommarmånader som att plocka kullersten till anrikningsverket, klypved till kolmilor, massaved, timmerflottning, kört personhissen t.o.r till gruvan 360 m t.o.r, varit ortdrivare i gruvan (det vet du inte vad det är) mm.

Jag har fuskat som ämneslärare både i Mörsil och Dorotea. Fr.o.m. Ca 1970 började jag läsa kemi vid Umeå Universitet.

Det finns naturligtvis händelser som irriterar mig speciellt mycket från Borås-tiden 1976-2000. Men det mesta saknar substans – och nu för tiden är jag besviken på att jag reagerar negativt på att SP var en skitfirma. Så illa var det.

Att man väljer felaktiga och sjuka arbetsgivare hör till livets misstag man kan göra – förhoppningsvis bara en gång och aldrig mer.

PERSONGALLERI MED AKRONYMER

Nedanstående personer pekar jag inte ut som tillhörande Nomenklaturan – bara ca hälften:
Henric Bildt (HB); Claes Bankvall (CB); Jan-Olov Johansson (JOJ); Carel Pattyranie (CP); Hans Wennerholm (HW); Magnus Matell (MM); Per Nilsson (PN); Thomas Gevert (TG); Anita Olsson (AO); Bo Carlsson (BoC); Bo-Lennart Andersson (BLA); Lena Geiser (LG); Else-Hanna Elgåsen SWEDAC (EH); Lennart Carlsson (LC); Tomas Nilsson (TN); Jan Fransson (JF); Åke Blomsterberg (ÅB); Geron Johansson (GJ); John Rune Nielsen (JRN); Björn Andersson (BA); Sven Sjökvist SITAC (SS);

- SITAC: Swedish Institute for Technical Approval in Construction, Karlskrona

- SWEDCERT: …..

- SWEDAC: …..

- BST: ….

- BT Borås Tidning

 

    REGISTER ÖVER DOKUMENT OCH FOTOGRAFIER

SP-LEAK nr 1:

Epidemi av VVS-korrosion i Borås 1990-1995

- BT 940827: Sönderfrätta rör kan stå boende dyrt

- BT 940827: De tvingades byta alla rör i huset

- BT 940827: Läckorna kan knäcka villaägare

- BT 940828: Rörstumpar med grön beläggning, kratrar och små hål

- BT 1994-08: Gatukontoret teg om vattenskadorna

- BT 1994-08: ”Vattnet är aggressivt”

- BT 1994-08: Varken Borås kommun eller Länsförsäkringar vill ta ansvar för frätskadorna

- BT 1994-08: Det kan stå Borås dyrt. Försäkringsbolaget skickar notan för de sönderfrätta vattenledningarna

- BT 1994-08: Chalmers synar rören

- BT 1994-08: Experter synar vattenskadorna

- BT 1994-08: Elektriska strömmar orsak till läckorna?

- BT 1994-08: Elledningar orsak till vatten skadorna?

- Ursprunglig rapport 91M51445 utförd av SP Materialteknik med datum 920514

- Brev + tekniskt underlag från Conny Persson till SP Energiteknik (HW) med datum 931110

- Tio frågor från HW-Energiteknik dec 1993 till BoC-Materialteknik angående rapport 91M51445

- BoC-Materialteknik försöker 940131 att besvara de tio frågorna från HW-Energiteknik

- Kompletterande frågor 940202 från HW-Energiteknik till BoC-Materialteknik

- Ny rapport utförd av HW-Energiteknik med nr 93E20392 och datum 940210 med titel Skadeorsaker, föreskrifter och krav beträffande kopparrör installerade 1984

- Kommentarer 940223 till rapport 93E20392 av BoC-Materialteknik

- Anonymt brev till SWEDAC dnr 95-770-042 med titel Anonymt tips – ”Parallell till Medanalys-skandalen. Angående dumdryga statliga skrivbordsexperter som profiterar på människors naturliga okunskap inom ett komplicerat tvärvetenskapligt område”. Handläggare vid SWEDAC är tjänsteman EH ElseHanna Elgåsen, tidigare anställd vid SP Materialteknik, Ytskydd och Korrosion.

- Detta ”anonyma brev” vidarebefordras från SWEDAC-Borås till SP-Borås med vändande post. Kommentar: SWEDAC  är övervakande myndighet för SP, men detta handläggs som en privat familjehistoria mellan sängkamrater, giftermål mm där alla statliga regler saknar betydelse.

……………………………………

- Marknadsdirektören Jan Olov Johansson 1984-2009
- JO Johansson Vill skapa rubriker eftersom han passerat bäst-före-datum
- JO Johansson tappar kontakten med verkligheten – allting är inte som ett grustag
- JO Johanssons Etikettskola – Ett strå brutalare än Hagaprinsessornas
- JO Johansson försöker skapa SP:s Nomenklatura
- JO Johansson börjar trampa vatten
- JO Johansson: Ingen bryr sig – Ingen kontakt

- Borås: Drabbas av omfattande korrosion i VVA-system

- Skadeutredningar: SP fattar ingenting om korrosion

- Skadeutredningar: Kalkonkvintetten får mig att spy

- Interna dokument med hot och trakasserier

- Personalavdelningens STASI-verksamhet

- Projekt The Finland Test

- Bakgrund till The Finland Test

- FoU-ansökan till Energimyndigheten – Plagiat

- Skorstensprojektet: 4-8 miljoner SEK till SP:s experter på ingenting

- Skorstensprojektet: Slutrapporten var bara flum och rent pinsam

FOTOGRAFIER

……

REFERENSER

….

SP – Swedish National Testing and Research Institute

SUMMERING / SUMMARY / ABSTRACT

FÖRORD

Om korruption vore en industriell eller militär aktivitet skulle den vara världens tredje största angående ekonomisk storlek. Korruption innebär att personer utför en handling för egen vinning genom att missbruka sin ställning (Transperancy International 2013).

SP Statens Provningsanstalt etablerades 1920 och kännetecknades under Stockholms-tiden 1920-1978 av strävsam kompetens utan publikfriande piruetter från PR-träsket. SP-Stockholm hade ett rykte som opartisk resurs beträffande provningar och utredningar av konsument- och industriella produkter.

Nedanstående blogg (Working Paper) försöker att beskriva, men knappast att klarlägga, alla besynnerligheter som drabbade SP Statens Provningsanstalt i och med utlokaliseringen från Stockholm till Borås 1978-1980. Som jag försöker beskriva med kopior av rapporter, dokument, fax mm som SP-Borås producerade framgår att verksamheten innebar ett systematiskt manipulerande av provningsresultat, skadeutredningar mm. Det mest upprörande är nog ändå allt fusk fr.o.m 1993 som SP och dotterbolaget SITAC medverkade i beträffande typgodkännanden av byggprodukter som hela byggbranschen tvingades betala, ibland under bordet.

0  HISTORIER FRÅN DEN AKADEMISKA RÄNNSTENEN VID SP-BORÅS 1980-2007

Har du kört en Opel Rekord (1960) från Umeå/Robertsfors till Stockholm/Rinkeby nonstop någon gång? Fullastad, 55 hkr DIN, toppfart 130 km/h, begagnad 26.000 mil. En av Sveriges populäraste bilar vid den tiden, snyggare än Volvo PV 440, bekväm och pålitlig men lite amerikanskt gungig i fjädringen – rena gunghästen faktiskt. Min fru med dotter kom efter i en mer modern Ford Taunus. Flyttbussen var framme före oss i Rinkeby – som på den tiden (1976) var rena idyllen vid Järvafältet.

Sålunda startade vi vårt äventyr i södra Sverige. Från Norrland till Borås via Stockholm. Min fru född i Lappland, jag i Bergslagen, och vår underbara lilla dotter. Vilken framtid väntade oss nu? Vi var blåögda och naiva och trodde att SP var en gammal och pålitlig statlig myndighet sedan 1920 som betydde omutlig ärlighet och rent spel. SP Statens Provningsanstalt vid Drottning Kristinas Väg var uppförd i marmor, granit och ädelträ och andades laglig och juridisk rättvisa i det lilla nyvakna landet Sverige. Det första världskriget slutade 1918 med allmänt kaos och nya allianser mellan alla världens nationer bildades. NF Nationernas Förbund skapades med USA som pådrivare men etablerades utan att USA ville bli medlem.

Redan på 1500-talet etablerades den svenska godtrogenheten att våra makthavare också var våra beskyddare. Samtidigt etablerades över hela Europa, framförallt i Tyskland, etiketten ”Die dummen Schweden”. I Finland betraktas svenskarna som bögar efter några klunkar Koskenkorva. I Holland tar man inte svenskarna på allvar – ungefär som vi betraktar norskarna. I Sydafrika anses svenskarna vara korkade och menlösa kommunister av dom vita – och av dom svarta som ”Die dom blank volkes” som man kan mjölka på pengar. Nazisterna Göbbels och Göring tyckte att de svenska männen led av drängmentalitet, svaghet och menlöshet. Göring beundrade den svenska kvinnan som han fann stark och värd respekt – vilket säkert påverkade valet av hans första fru (inklusive missbruket av morfin och Pervitin). Vid internationella kontakter betraktas svenskarna som lätt utvecklingsstörda, man ler och är snäll emot dom och klappar dom på huvudet – samtidigt som man känner sig allmänt besvärad och vet inte riktigt om man skall ta dem på allvar eller försöka smita undan. När dom inte är närvarande kan man pusta ut och skratta åt dom. I Frankrike kallas svenskarna för ”carottes” (morötter) och bland affärsfolk i Paris drar man lott om vem som skall tvingas att luncha med svenskar som är på besök. Ingen vill frivilligt ta på sig denna pina eftersom svenskarna är så kompakt fantasilösa. Dom kan bara prata pengar, bilmodeller eller möjligen fotboll och golf. Ingen har läst romaner, ingen vet ett skvatt om konst eller kultur i allmänhet. Ingen intresserar sig för några djupare samtal eftersom svenskarna är livrädda för att allmänna psykologiska spörsmål kan avslöja deras sexuella och andra preferenser som kan blottlägga deras knepiga karaktärer – som om det var statshemligheter.

………………………………………………………………

1  INLEDNING

SP Statens Provningsanstalt grundlades och etablerades redan år 1920 med säte i Stockholm. Men dess varumärke begravdes 2017-01-01 i Borås. Därmed blir det inget hundraårsjubileum för SP år 2020, vare sig i Borås eller vid några filialer. Varför har staten satsat många miljarder för att utlokalisera ett fungerande institut från Stockholm till Borås? Ställ frågan till socialdemokratiska riksdagsmän – och du får inget svar. År 1972 beslutade Riksdagen om utlokaliseringen som började genomföras 1976-78. Ansvariga S-politiker är numera döda, på långvården eller sitter i fängelse.

Efter 24 år vid SP Stockholm/Borås lämnade jag detta statliga bolag år 2000 där verksamheten sorglöst nonchalerade lagar och regler i t.ex ”Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda – Grundläggande rättsliga principer” (finns på Internet).

BYRÅKRATERNA BLIR SP:s NYA ÖVERKLASS – NOMENKLATURAN

Vid SP-Borås bildades en dunkel och smygande överklass som både dirigerade och nonchalerade regler om verksamhetens mål och principer från år 1920 när SP skapades. Denna ”överklass” som jag kallar ”Nomenklaturan” gjorde sig bred redan från och med 1980-talet när verksamheten antydde att SP skulle komma att kollapsa under tyngden av sin egen idioti. Verksledningen (VL) med GD/VD Bankvall i spetsen kritiserades tidigt för sin arrogans och raljans men framförallt för sin fullständiga brist på reell verklighetskontakt. Medlemmarna i verksledningen hade funnit sin trygghetszon redan på 80-talet och därefter överlämnat fördelningen av löner, förmåner, titlar, apanage mm till Nomenklaturans självutnämnda ”experter” – vanligen bestående av överflödiga akademiker från dåtidens högskolor och universitet. Tjänstehjonen på golvet, som Nomenklaturan egentligen föraktade, fick genomföra uppdragsprovningar, skadeutredningar mm som Nomenklaturan efter några år inte begrep så mycket av. Den tekniska utvecklingen i Sverige och omvärlden började accelerera efter andra världskriget, det kalla kriget, Murens fall, Sovjetunionens kollaps, Japans och Kinas pånyttfödelse mm mm. Nomenklaturans hägrande mål var att få bli byråkrater med rätt att ge order, kolla tidrapporter, dokument av nonsenskaraktär mm och att förolämpa folk på golvet. Rapporter av teknisk karaktär blev snabbt för avancerade för Nomenklaturans prästerskap som slutade utvecklas när dom sålde sina sista läroböcker på antikvariatet efter någon akademisk examen. Det som idag kallas DeVops (tiden mellan utveckling och leverans av nya produkter och tjänster) betraktades av Nomenklaturan som förolämpningar av deras inaktuella akademiska meriter. Att dessa gamla meriter tappade fräschör och marknadsvärde i takt med omvärldens snabba utveckling märktes inte i Borås-reservatet. Dagens krav på personalens ständiga vidareutveckling passade inte SP:s frälse av byråkrater 1980-2017 som hellre föredrog att falla i koma på sina tjänsterum eller vid ständiga möten/seanser med sina likasinnade kompisar.

Alla former av trakasserier mot personalen, klumpiga härskartekniker, nepotism, inkompetens mm betraktades av SP:s Verksledning och Nomenklaturan som storartade bevis på handlingskraft och belönades därför vid kommande avtalsrörelse.

nbsp;

2  HUR KUNDE ALLTING GÅ SÅ FEL MED SP-BORÅS ?

[Kompletterande dokument och information kommer snart att publiceras på en ny större webbsida med adress sagittarius006.n.nu.]

Kommentar 1

SPs utlokalisering beslutades av Riksdagen 1972. GD under utlokaliseringsskedet fram till 1980 var Henric Bildt som var både effektiv, smidig och populär

Senare GD för myndigheten SP 1980-1993 var Claes Bankvall som senare blev VD 1993-2007 för SP AB. Till att börja med verkade han vara modern och hipp, en kul och lattjo typ. Men det visade sig vara fel. Bankvall var en arrogant och raljant chef utan engagemang, medvetet oförutsägbar för att söndra och därmed härska, och totalt ointresserad av allt annat än sin egen offentliga status. Han var en posör och maktmänniska vars sinne för humor begränsades till att se det komiska i vissa medarbetares tragedier. Vid stormöten med personalen roade han sig med att dela ut nedsättande omdömen och oförskämdheter om namngivna personer i auditoriet. Men applåderna uteblev och alla förstod att GD/VD Bankvall var en talanglös ståuppkomiker och olämplig som chef för hela SP. I dessa dagar 2017 kan vissa paralleller dras till Donald Trump.

Kommentar 2

Redan under 1980-talet började SP:s gloria som opartisk teknisk resurs att tappa substans – och det blev snabbt värre. Inkompetensen ledde till fler och fler klagomål och juridiska processer där SP tvingades att i domstol försvara delar av provningsverksamheten, skadeutredningar mm.

Kommentar 3

SP tappade myndighetsstämpel 1993 varvid den frimurar-liknande grupperingen Nomenklaturan bildades vars proselyter längtade tillbaka till gamla tider där godtycke, inkompetens, byråkratiska reflexer och täta kompisrelationer var tillräckliga meriter för att inte göra just någonting (se SP-LEAKS 1,2,3 och webben sagittarius006.n.nu).

Kommentar 4

Som marknadsdirektör fanns Jan-Olof Johansson (JOJ) som drivande spin-doktor, desinformatör, lakej mm under åren 1980-2009. Framförallt skyddade han SP:s dotterbolag SITAC Swedish Institute for Technical Approval med säte i Karlskrona, vars rykte var i dalande p.g.a besynnerliga typgodkännanden av vissa byggprodukter. Vid den här tiden var alla tekniska underlag för typgodkännande sekretessbelagda. År 2015 upphörde SITAC att existera – förmodligen för att kunna elda upp besvärande dokumentation, men en del borde finnas kvar i Riksarkivet. Vem som betalade Johanssons ekonomiska ersättningar är en intressant fråga – SP, SITAC eller svart? Eftersom jag i min uppdragsverksamhet till kunder upptäckte att SITAC:s underlag för typgodkännande av byggprodukter i vissa fall var rent nonsens blev Johansson hysterisk. Han skickade fax med hot och svordomar (se bilagor) och kom personligen till mitt lab ET och svammlade i falsett om att en av kunderna låg i juridisk konflikt med SP. För mig var detta ointressant. Uppdragsgivarnas ekonomiska och juridiska status skall utvärderas av SP:s ekonomiavdelning innan ett uppdrag kan påbörjas.

Främsta orsak till Johanssons hysteri var sannolikt att jag börjat med provningar av skorstenar enligt kommande EN-standarder och att jag varit aktiv i den svenska spegelkommittén BST TK68 ”Skorstenar” i flera år. I TK68 fanns dom större tillverkarna, Räddningsverket, Skorstensfejarmästarna, Boverket m.fl representerade. Men inte SITAC, och ändå var skorstensområdet föremål för deras lönsamma typgodkännanden – med mycket diskutabla metoder och uppenbar inkompetens.

Bekymret för JOJ var att SITAC:s verksamhet till stora delar var ett stort bedrägeri som var ekonomiskt lönsamt för många inblandade byråkrater, som t.ex JOJ och SITAC-medarbetarna Bengtsson, Holgersson, Sjökvist m.fl. P.g.a. att den kommande CE-märkningen av byggprodukter skulle medföra avveckling av det svenska typgodkännandesystemet inom några år och att jag hade insyn i kommande regler för skorstensområdet fanns reella och välgrundade risker för att jag skulle avslöja SITAC:s undermåliga och korrupta hantering. Jag hade dessutom en muntlig bekräftelse från STEM Energimyndigheten på att ett 4-miljoners-projekt om en metod för korrosionsprovning av rostfria skorstenar (the Finland Test, se SP-LEAK 3). Nu blev JO Johansson, VL, SITAC och Nomenklaturan smått galna. ”Detta måste stoppas”. Fortsättningen dokumenteras i sagittarius006.n.nu (kommer snart).

Ett komiskt och bisarrt inslag som SP:s byråkrater utövade i Borås sällskapsliv under åren 1990-2002, är deras desperata jakt efter en gnutta bekräftelse på deras manlighet från det motsatta könet. Då fanns inga spärrar för deras pittmätningar (JOJ) i offentliga sammanhang bland ”det vackra folket” i Borås. Som redan antytts – Borås är en liten stad även för ”storfräsare” från SP – ”världens främsta forskningsinstitut” enligt SP:s egna omfattande PR-kampanjer.

Kommentar 5

Den svenska typgodkännandeverksamheten av byggprodukter var nog en av statens främsta bidrag till att permanenta korruption och mutor inom byggbranschen. För beställaren/byggmaterialtillverkaren var ett typgodkännande nyckeln till hägrande beställningar på miljonbelopp – men för en tjänsteman vid SITAC handlade det om att glutta i SBN-80 plus några bilagor – gjort på en eftermiddag kan man tycka. Men varför jäkta när det är fredag och solen skiner. Att handlägga ett trivialt typgodkännande (Tg) kunde ta upp till ett år eller mer för SITAC. Byggmaterialtillverkarna var nog vana vid byggbranschens system med mutor och önskade bara några papper på att produkten hade SITAC:s ”välsignelse”. Att klaga gick ju inte, då skulle det gå ytterligare ett år och konkurs hotade. Underlaget för alla typgodkännanden var sekretessbelagda och sades vara arkiverade i Riksarkivet. Men med goda kontakter med näringslivet, Byggstandardiseringen (BST), Boverket m.fl. kunde jag konstatera att SITAC:s underlag för typgodkännanden (Tg) ibland var undermåliga eller direkt felaktiga. T.ex underlaget för ett Tg av en skorstensprodukt visade sig var en skiss av en betongbyggsten avsedd för gatuarbeten – kanske?. Efter min SP-anställning år 2000 blev jag fristående konsult och besökte SITAC några gånger som biträde till olika tillverkare. Den atmosfär vi mötte var präglad av uppblåst bullrande nonsens som ofta karaktäriserar beg.bil-handlare, hästskojare och flummiga helvetes-predikanter. Mötena avslutades vanligen med flott och påkostad middag på restaurang på SITACs bekostnad – men egentligen var den inbakad i kundens faktura och därmed var det SITAC-tjänstemännen som smorde kråset gratis.

Kommentar 6

SP upphörde alltså att vara myndighet 1993. Då började många byråkratveteraner att trampa vatten och tugga luft i en för dom obegriplig sörja av nya standardiserade regler och provningsmetoder (CEN, DIN, Nordtest, ISO, ASTM m.fl.) som inte fanns i deras lilla anteckningsbok om hur man kontrollerar och tvålar till företag och enskilda SP-handläggare som aldrig kunde fatta att en Nomenklatura-byråkrat var en myndighetsperson som alltid hade rätt. En statligt anställd myndighetsperson har egentligen ett antal regler att följa. Efter 1993 tycks inga regler ha funnits för SP-AB i Borås. Alla delar av verksamheten blev plötsligt godtyckliga, svajiga, ytliga och oärliga p.g.a massiv nonsens-PR som om SP-Borås var världsledande på det mesta här i världen. Detta avspeglades också i mellanchefernas (vanligen Nomenklatura) attityder som tydligen varit på kurser i härskartekniker på diverse herrgårdar. Helt plötsligt började dessa mediokra chefer uppträda fientligt mot personalen och lägga sig i verksamheter som dom inte hade en aning om. Dom började uppträda som amfetamin-dopade nazi-officerare som bara kunde ett kommando: ”Vorwärtst !!!”. Vid den här tiden vid SP-Energiteknik (1990-2000) hade jag vanligen 5-10 uppdrag samtidigt plus minst 300 timmar övertid per år plus hemarbete om FoU-ansökningar och rapporter till Byggstandardiseringen BST. Men jag tyckte att dessa chefer mest var komiska och sorgliga idioter präglade av funktionell dumhet. Men min tolerans tog slut en fredag år 2000 (se SP-LEAKS 3) då jag helt enkelt åkte hem för gott. Inte en dag för tidigt.

Kommentar 7

Enheten Materialteknik (MM) fungerade aldrig efter 1984 beroende på inkompetenta chefer, framförallt docenten Bo Carlsson (av mig kallad normal-Carlsson eftersom han var patologisk aspergare) och fil.dr Thomas Gevert.

Kommentar 8

Vid 1990-talets slut var det kris inom delar av SP, vilket skulle botas med en kosmetisk lavin av nytillsatta adjungerade professorer. Hux-flux piffades och polerades ca trettio doktorer upp med EPA-professorstitlar, alla utan stol och portfölj. Därmed försvann dessa ur aktiv tjänst eftersom alla somnade in eller drabbades av koma på sina tjänsterum, nöjda och belåtna i väntan på pensionering. Alla hade hamnat i den trygghetszon dom bara kunnat drömma om vid SP-anställningens start. Någon positiv eller negativ effekt på verksamheten hade det inte – förutom att deras löner och apanage måste betalas med mer slit för personalen. EPA-professorerna var från början tämligen betydelselösa statister vad gäller kreativitet och framåtanda. Förmodligen tillhörde dom universitetens och högskolornas överliggare, snyltare och bromsklossar som alla ville bli av med. Men till SP var dom välkomna eftersom verksledningen, med GD/VD Bankvall i spetsen, hade uppfattningen att alla utan doktorsgrad var imbecilla.

Kommentar 9

Vissa Nomenklatura-byråkrater tilläts trakassera och t.o.m. sabotera pågående och planerade uppdrags- och forskningsprojekt om verksamheten inte gynnade Nomenklatura-byråkratens upphöjda självbild, som var fokuserad på rampljuset, haloeffekten och glamour. Dom största sabotörerna var pseudocheferna normal-Carlsson och John-Rune Nielsen (se SP-LEAKS 1, 2, 3).

Kommentar 10

Bankvall gick i pension 2007 (alldeles för sent)

Kommentar 11

Ny VD (2007) efter Bankvall blev Maria Khorsand som rekryterats från näringslivet. Hon förstod att SP inte var ett isolerat reservat och vilohem för misslyckade akademiker – som själva tyckte att telefonsamtal från presumtiva kunder borde avgiftsbeläggas. Åren 2000-2007 drabbades SP av omfattande personalflykt som jag kan förstå men inte vill spekulera om. Efter Bankvall som VD försökte Maria Khorsand aktivt att öppna SP-Borås från dess jesuitiska navelskådande till ett institut som var av intresse för marknaden. Maria Khorsands arbete under åtta år kan jag inte bedöma (jag slutade 2000), men för en f.d SP-anställd var hon nog den revolutionär med verklighetskontakt och känsla för marknadsföring som behövdes inom en likstel och korrumperad organisation. Men för att vända SP-skutan på rätt köl var det för sent, trots att Maria Khorsand fick upp SP till en plats bland Sveriges tio främsta och mest lockande arbetsplatser för studenter och akademiker.

Kommentar 12

Hela SP:s styrelse byttes ut 2015.

Kommentar 13

SP:s dödsbo bör granskas (t.ex som doktorand- eler doktorsavhandling) beträffande etiska regler, FoU-rapporter, skadeutredningar, provningsrapporter, personalpolitik och byråkratiskt nonsens av officiell karaktär. SP hade ju förmånen att kunna sekretessbelägga/begrava kunders bakgrundsinfo och provningsresultat, vilket var ok innan SS-EN-provningarna och CE-märkningen slog ut den korrumperade verksamhet som i Sverige kallades ”typgodkännande”. I SP:s dödsbo finns många skadeutredningar och provningsrapporter som inte tål dagsljus. Inför domstol väger SP-insatser lätt. SP:s verklighetsfrämmande ”skrivbordsexperter” med smal teoretisk bakgrund brukade inte imponera på domstolar där motparterna hade verkliga experter med erfarenheter från golv, funktion, drift, produktion av byggprodukter mm.

SP:s historia och tillkortakommande är märklig under verksamhetsåren 1920-2017. Sveriges största utlokalisering (?) av en myndighet till trakter där prästen, farbror doktorn, skolläraren m.fl betraktas med blind auktoritetstro även om dessa var kriminella tjuvar, pedofiler eller nazister mm.

Men SP:s personal från Borås med omnejd var inte problemet, tvärtom var den en utomordentlig tillgång p.g.a pålitlighet, intresse, kompetens mm.

Problemet var snarare inflödet av universitetens/högskolornas överskott av examinerade akademiker som inte kunde konkurrera om mer attraktiva jobb inom storföretag, i storstäder mm.

Jag tror nämligen att SP inte lyckats attrahera akademikernas toppskikt och att styrningen från statens sida, styrelsen och verksledningen varit amatörmässig och inkompetent. Utlokaliseringen till Borås gjorde ingenting bättre.

……………………………………………………….

THE TRUMAN-SHOW-SYNDROM – NOMENKLATURAN OCH SP:s KOLLAPS

SP:s död och kollaps är självförvållad och initierades redan ca 1980 när Bankvall blev GD och han själv skapade den interna milisen ”Nomenklaturan”. Bankvalls akademiska högfärd och personliga fåfänga var en starkt bidragande orsak. På 80/90-talet skapades en atmosfär inom SP som saknade reell verklighetskontakt och marknadsföringen präglades av stöddiga proklamationer och skrytvalser om världsledande kompetens och resurser, ”namedropping” med hänvisning till reella forskningscentra i Europa och USA som om dessa var filialer till SP-Borås. Inom SP tycktes en stor del av personalen tro att var och en var huvudperson i en dokusåpa där SP-Borås var världens centrum under en skyddande kupol. Allt utanför kupolen med början redan i Bollebygd, Gånghester och Ulricehamn tillhörde underutvecklade ”outbacks”. Ni som sett filmen ”Truman Show” med Jim Carrey kanske förstår vad jag menar.

OM KONSTEN ATT IRRITERA IMAGINÄRA MAKTHAVARE

Att väcka förargelse är ingen konst. Det räcker att ha någon position i samhället, vissa kunskaper och insikter, färdigheter, erfarenheter, ett professionellt kontaktnät, ”driven stil”, självförtroende och mod att strunta i andras omdömen trots flådiga titlar mm.

Det behövs ingen särskild intellektuell nivå för att väcka förargelse. Med bara en gnutta moralisk övertygelse går det att irritera de flesta grupper av makthavare i vårt samhälle. Makthavare av typ byråkrater, chefer, politiker, religiösa predikanter, socialt hopplösa psykopater m.fl är alla medlemmar i Egoisternas Riksorganisation, där dom programmerats i konsten att rutinmässigt kamouflera den mest grovhuggna egennytta och girighet med honnörsord som ”i allmänhetens intresse”, ”skydd av utsatta grupper”, ”sekretesskydd” o.dyl. Den officiella humbugen är sig lik från antiken även om dess bärare fått mer och mer obegripliga titlar, visitkort präglade av anglicismer, konstruerade fikonspråk som skall ge sken av enastående expertkunskaper och avancerade byråkratiska reflexer. Men själva grundfenomenen består och lyser igenom: vårdslösheten, fusket, bedrägerierna, fantasilösheten, inkompetensen och trögheten. Makthavare med obrottsligt solidariska underhuggare som företräder företag, myndigheter och institutioner bygger myter om världsledande kompetens och berömmelse med skitsnack, lögner och plattityder. Man anar att affärsidéerna, styrdokument, kvalitetsdokument och eventuella Codes of Practice och Codes of Conduct är inhämtade från Livets Ord, Scientologi-kyrkans kursverksamhet, McDonalds charmkurser eller Skapelseberättelsen enligt första Mosebok.

ATT IRRITERA NÅGONTING SOM INTE FINNS

Småföretag och institut i småstäder som Borås i ett litet land som Sverige bryr sig mycket om vad andra tycker om dem. Men i verkligheten är t.ex SP-Borås för obetydligt för att omvärlden ska tänka någonting överhuvudtaget. Och att ändra på den bilden går inte med ett fett PR-konto, politiska proklamationer i lokalpressen (BT, GP mm) eller undermåliga prestationer vad gäller uppdragsverksamhet och forskning.

Generellt gäller att någon ”Sverigebild” eller ”SP-bild” inte existerar. Något ”världsledande forskningsinstitut” som SP har aldrig existerat. Utomlands finns en suddig bild av Sverige och Schweiz som likartade länder någonstans i Europa. SP eller Borås – vad är det? Ingen bryr sig.

SP:s HISTORIA I KORTHET

#1 År 1665: På SP:s hemsida finns en redovisning om födelsen av ett företag som huvudsakligen skall syssla med mått och vikt

#2 År 1896: Anstaltens officiella namn blir Kungliga Tekniska Högskolans Materialprofningsanstalt (sic), KTHM.

#3 År 1920: SP bildas med namnet Statens Provningsanstalt

#4 År 1972: Riksdagen beslutar att SP skall utlokaliseras till Borås

#5 År 1976-ca 1980: Utlokalisering och etablering i Borås

#6 År 1980: Claes Bankvall blir Generaldirektör (GD)

#7 År 1992-1994: Borås drabbas av en epidemi av kopparkorrosion i VVS-system. SP:s dåvarande ”korrosionsexperter” fattar ingenting (se SP-LEAKS 1 och 2). Här fanns egentligen ett enastående tillfälle för reella korrosionsexperter att i detalj analysera kopparkorrosion i VVS-system och orsakerna till gropfrätning typ 1, 2 eller 3 mm, vattenkemi, tillverkningsorsaker, legeringstillsatser, typgodkännandefusk, installationsfel mm mm. Men SP:s ”korrosionsexperter” fattade ingenting trots att dom satt mitt i det dukade bordet av korrosionsproblem som väntade på vetenskapliga förklaringar. I stället skrevs idiotiska SP-rapporter (91M51445, 94M50542) av några skrivbordskrigare som i förlängningen betydde att den svenska metoden för slutförvar av kärnkraftsavfall skulle haverera inom 100 år. Ingen, vare sig inom Miljöpartiet eller kärnkraftsindustrin har tagit notis om SP:s ”sensationella” undersökningsresultat – gudskelov.

#8 År 1993: SP upphör att vara myndighet, blir helstatligt bolag

#9 År 1993: SP byter namn igen, till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut

#10 År 1993: SITAC ansluts till SP

#11 År 1994: SP-VL accepterar MM-rapporter (se SP-LEAKS 1 och 2). Därmed påstår SP att den svenska metoden för slutförvar av kärnkraftsavfall kommer att haverera inom 100 år.

#12 År 1996: SP/SITAC typgodkänner enstegstätade fasader

#13 År 2001: SP:s Verksledning ger order om projektstöld – the Finland Test (se SP-LEAK 3)

#14 År 2001: SP/SITAC förnyar typgodkännandet av enstegstätade fasader

#15 År 2005: SP:s avd. för Materialteknik (MM) avvecklas

#16 År 2004: SP publicerar urusel rapport 2004:09 om korrosionsprovning av rostfria skorstenar, ”Finland Test” (se SP-LEAK 3)

#17 År 2007: VD Claes Bankvall går i pension. Ny VD blir Maria Khorsand

#18 År 2007: SP byter namn igen, till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

#19 År 2015: Hela SP:s styrelse byts ut

#20 År 2015: SITAC upphör att existera och därmed begravs eller eldas upp all besvärande dokumentation (?)

#21 År 2015: VD Maria Khorsand slutar

#22 2016-04-01: SP absorberas av RISE

#23 2016-07-01: Till VD för hela RISE utses Pia Sandvik, med säte i Göteborg

#24 2017-01-01: Varumärket SP går i graven

Det gick alltså inte längre – SP upphör eftersom varumärket är skadat och degenererat. Det blir inget hundraårsjubileum år 2020. Efter alltför många bevis på SP:s tekniska inkompetens samt interna skandaler är myten om det ”världsledande forskningsinstitutet SP” slagen till spillror. Utlokaliseringen 1976-78 från Stockholm till Västergötlands armhåla Borås blev ingen succé. För att undvika nedläggning absorberas verksamheten av RISE som är ett nyfött och oskrivet blad bland statliga kohorter. Eftersom 2018 är ett valår hade det sett illa ut för sossarna om SP:s lokaler i Borås hade blivit fängelse, mentalsjukhus eller ålderdomshem.

FRÅN SKYDDAD VERKSTAD TILL SPELARE PÅ EN ÖPPEN MARKNAD

SP:s utlokalisering till Borås var egentligen ett stort AMS-projekt, konstruerat av den socialdemokratiska regeringen Palme 1969-1976. Den dåvarande teko-krisen drabbade Borås hårt – Algots m.fl gick i konkurs. Boråsaren Ingvar Carlsson var vid den här tiden konsultativt statsråd i Palme-regeringen.

SP vid Drottning Kristinas Väg i Stockholm började expandera sin verksamhet under 70-talet och behövde ytterligare lokaler. Att expandera inom Stockholm eller dess närområde stötte på patrull. Politikerna (s) såg här en möjlighet att uppfylla landsortens och s-väljarnas krav på decentralisering av myndigheter och andra statliga kohorter. 1976 tog Riksdagen beslutet om utlokalisering av SP till Borås.

Utlokaliseringen innebar att endast 5 av ca 400 anställda flyttade med, bl.a jag med familj. En av orsakerna till denna personalflykt var att nästan ingen hade varit i Borås, eller visste var det låg. Några hade varit där två gånger, första och sista gången. Ett antal självmord och andra tragedier orsakades också av utlokaliseringen.

SP:s ekonomi tiden 1920 – ca 1980 var stabil och utomordentligt god. Detta beroende på att statens bidrag var väl tilltaget och levererades punktligt oberoende av världskrig och konjunktursvängningar. Verksamheten var visserligen anonym för hela Sverige, men lugn och harmonisk. SP var dessutom myndighet vilket tvingade vissa företagsgrupper till ”tvingande provning”, ädelmetallkontroll mm. Som medborgare i ett litet och alliansfritt land gillade svenskarna tanken på gemensam säkerhet och en världsordning byggd på robusta moraliska principer samt ordning och reda bland konsumentprodukterna, produktkontroll och kontroll av kontrollen. Allt administrerat av en växande kader av vanligen politiskt tillsatta byråkrater utan tidigare erfarenhet av tillväxtfaktorer från näringsliv och industri.

Perioden från andra världskrigets slut i Europa (maj 1945) till slutet av 1980-talet är en väl avgränsad epok i Sveriges historia. Det svenska systemet tog form på allvar genom ökad ekonomisk jämlikhet och växande social trygghet. En illusion om det överlägset demokratiska, korruptionsfria och rena Sverige spreds över världen. Svenskarna med dess politiker i spetsen började med hög svansföring predika för den övriga världen hur framtidens samhällen skulle byggas.

Men tiderna skulle förändras – och det gick fort. Den ekonomiska, politiska och kulturella utvecklingen världen över lämnade Sverige i en skuggtillvaro bland övriga ekonomiskt växande nationer, efter andra världskrigets fasor. Vissa nationer som inte varit krigsskådeplatser (USA, Australien, Sverige, Spanien, Sydamerika m.fl.) kunde göra ekonomiska och politiska vinster i detta kaos av nya koalitioner och nya politiska strömningar.

SP:s VARUMÄRKE

SP har sedan starten 1920 verkat inom förtroendebranschen med resurser för provning, service och kunskaper. SP var statlig myndighet med ett oklanderligt rykte av kompetens och opartiskhet, dock på en lägre nivå än Boverket (tidigare Statens Planverk), Konsumentverket, Kemikalieinspektionen, SKL – Statens Kriminaltekniska Laboratorium (dom har bytt namn numera till Nationellt Forensiskt Center (NFC)) m.fl. Dock har SP:s varumärke alltid varit svagt – bara max 10 % av den svenska befolkningen vet vad SP betyder (eller betydde) och vad SP sysslar med. Inte så konstigt med tanke på alla namnbyten, och en verksamhet som saknar egentlig profil, med säte någonstans i Småland – tror jag – eller?

Alla företag, statliga eller privata, jobbar idag mot en marknad som inte är ett dugg sentimental eller trogen mot gamla institutioner som börjar lukta mögel, mygel, snobberi, politisk styrning och obefintliga eller svajiga uppförandekoder (Code of Conduct). För alla som jobbar i och med företag eller organisationer inom ”förtroendebranschen” handlar det i grund och botten om kompetens och opartiskhet. När du och jag, dvs marknaden, tappar förtroendet för Riksrevisionen, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen eller andra varumärken så byter vi bank, misstror PostNord, tittar snett på VW, tar bilen istället för SJ, litar inte på köttfärsens innehållsdeklaration (åsnekött?), finns det arsenik i riset?, innehåller olivoljan motorolja? osv. Förtroende är något som förtjänas och kan inte köpas med ett fett reklamkonto.

SP som varumärke försvinner 2017-01-01 eftersom RISE tar över styrningen av SP-Borås. RISE har sitt huvudkontor i Göteborg under ledning av Pia Sandvik. Detta låter bra eftersom det behövs geografisk distans till SP-Borås för att rensa upp inom den dysfunktionella organisationen, som t.ex Nomenklaturan, professorslavinen, FoU-rapportering, uppdragsverksamhet som ibland var korrumperad, vilseledande marknadsföring och hycklande namedropping.

140428 HW-06

140428 HW-06

 

Kommentarer tillfälligt avstängda.


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu